debanye aha

United States, National Academy of Sciences (NAS)

National Academy of Sciences abụrụla onye otu kemgbe 1919.

National Academy of Sciences (NAS), nke iwu nke US Congress kwadoro na 1863, bụ ma ọha sayensị na-asọpụrụ na onye ndụmọdụ gọọmentị. NAS na-ebipụta akwụkwọ akụkọ ndị ọkà mmụta, na-ahazi symposia na nzukọ, na-enye ihe nrite na ihe nrite sayensị, ma nọgide na-enwe mmekọrịta na ụlọ akwụkwọ sayensị na mba ndị ọzọ. Ya na òtù ndị metụtara ya, National Academy of Engineering na National Academy of Medicine (nke bụbu Institute of Medicine), Ụlọ akwụkwọ na-arụkọ ọrụ ọnụ dị ka National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine conduct policy and technical studies. Dị ka kọmitii ndụmọdụ na-eguzosi ike n'ihe nke NASEM, Board on International Scientific Organisation (BISO) na-enyocha okwu ndị metụtara omume sayensị ma nyochaa ohere maka na ihe mgbochi na mmekorita mba ụwa na nyocha sayensị. BISO na-eje ozi dị ka kọmitii mba US (USNC) maka ISC. Ọ na-elekọtakwa otu ụfọdụ USNC 20 maka otu ndị otu ISC na kọmitii interdisciplinary.


Emelitere ibe a na Julaị 2024.


Image site nasonline.org